Egentligen vill jag bara vara galet glad och upprymd över att vi har plockat våra första ägg. Jag och Maxime skyndade oss ner efter förskolan och vi var så spända på vad vi skulle hitta. Och där låg tre små ljusbruna ägg i halmen. Helt underbart. 

Så helst hade jag velat sluta skriva där, men tyvärr så hände det som inte får hända och jag känner mig som en fruktansvärt dålig människa, men på något sätt lyckades båda hundarna ta sig in i hönsgården och nu finns det bara fem hönor kvar. Jag vet inte om man kan förstå hur arg jag blev, och ledsen. Usch och fy, stackars hönsen och stackars Maxime som fick uppleva det. Nu blir det en hel del frågor och jag försöker så gott det går förklara. 

Hönsgården är säkrad och de andra verkar lugna. Och jag hoppas att de trots allt ska få ett bra liv hos oss. 

Så glad i morse när han skulle mata sina höns.